I ain't going to live forever
Jag har som sagt inte kunnat blogga på sjukt länge, så det känns verkligen kul att vara tillbaka! Jag hoppas bara att jag kommer palla att blogga mycket, och inte "glömma bort" det.
Jag börjar väl där jag avslutade:
Skolavslutningen i IESB var väldigt nervös och känslosam. Cermonin var fin och när vi alla satt där i våra blå hattar och kappor så kändes det så innerligt ledsamt att få lämna alla lärare och kamrater. Efteråt spenderade vi tid i klassrummet med enbart klassen. Det var om möjligt ännu mer känslosamt. de flesta grät och jag mest, blödig som man är. Jag ville aldrig gå därifrån och det svåraste var att lämna Mr. Presland och Mr. Ryberg de bästa lärarna jag någonsin kommer att ha. De flesta i klassen visste jag ju att jag skulle träffa igen, men ändå, ändå så forsade tårarna som aldrig förr. Till slut var jag ändå tvungen att gå, för samma dag skulle jag börja mitt sommarjobb.
Den här sommaren så jobbade jag i skärgården som ledare på KMKs sjösportsläger. Föregående sommar hade jag gått lägret och fått möjlighet att ta skärgårdsskepparen, vilket jag också gjorde. Jag var nervös för att inte vara tillräckligt duktig, men det gick alldeles galant och jag klickade jättebra med alla ledare. Jag måste säga att det här var höjdpunkten på hela sommaren och jag kan inte annat än längta till nästa sommar då jag (förhoppningsvis) får komma tillbaka!
Efter två veckors arbete (som kändes som semester) åkte jag till thailand i två veckor! Det var stöööört najs med massage, sol, bad och ljuv mat. Vi åkte dit med Mathias och hans barn och jag och maja fick ett eget rum! Wihooo, party, party. Dock blev Maja den klantskallen busted med dricka, sjukt oskillat. Jag var välförtjänt av en semester efter allt slit, för att slutligen gå ut med 310 poäng, som jag kämpat både kämpat och glidit för att få. Så när jag kom hem var jag härligt brun och utvilad.
Sedan bar det av till Göteborg för att hälsa på min kära Emma och även familjen Ahlquist med gullis-Nora. Det blev en kort visit för att strax därpå åka ut och segla med Snö (vår segelbåt). Det var världens storm då så jag hoppade av på Möja och sov över hos Camilla en natt. De sista dagarna var jag bara hemma för jag hade bara varit hemma ungefär 4 dagar på hela lovet fram tills dess.
Den 18/8 började jag i en ny skola - Kungsholmens Gymnasium. Dagen var en nervkittlande upplevelse som var snudd på obehaglig och just då kände jag bara att jag ville till Camilla, Stina och tryggheten. Men klassen jag hamnade i klickade bra otroligt fort och samhörigheten kom bara sådär. Jag träffade massvis med nya kompisar bl.a Clara Bohman, Lovisa Hellichius, Madeleine Moor Larsson och Vera Carlbaum. Så terminen har bestått utav plugg, kompisar och fester mest hela tiden, och jag håller med vad ryktena säger, gymnasietiden är den bästa tiden i ens liv.
Jag hoppas ni är back on track med lite utav vad som händer numer i mitt liv. Detaljer om mina nyfunna vänner kommer komma upp lite nu och då som jag bloggar, antagligen vet de som läser det här redan allt detta men det känns bra att uppdatera för min egen skull.
Kisses, L.
Jag börjar väl där jag avslutade:
Skolavslutningen i IESB var väldigt nervös och känslosam. Cermonin var fin och när vi alla satt där i våra blå hattar och kappor så kändes det så innerligt ledsamt att få lämna alla lärare och kamrater. Efteråt spenderade vi tid i klassrummet med enbart klassen. Det var om möjligt ännu mer känslosamt. de flesta grät och jag mest, blödig som man är. Jag ville aldrig gå därifrån och det svåraste var att lämna Mr. Presland och Mr. Ryberg de bästa lärarna jag någonsin kommer att ha. De flesta i klassen visste jag ju att jag skulle träffa igen, men ändå, ändå så forsade tårarna som aldrig förr. Till slut var jag ändå tvungen att gå, för samma dag skulle jag börja mitt sommarjobb.
Den här sommaren så jobbade jag i skärgården som ledare på KMKs sjösportsläger. Föregående sommar hade jag gått lägret och fått möjlighet att ta skärgårdsskepparen, vilket jag också gjorde. Jag var nervös för att inte vara tillräckligt duktig, men det gick alldeles galant och jag klickade jättebra med alla ledare. Jag måste säga att det här var höjdpunkten på hela sommaren och jag kan inte annat än längta till nästa sommar då jag (förhoppningsvis) får komma tillbaka!
Efter två veckors arbete (som kändes som semester) åkte jag till thailand i två veckor! Det var stöööört najs med massage, sol, bad och ljuv mat. Vi åkte dit med Mathias och hans barn och jag och maja fick ett eget rum! Wihooo, party, party. Dock blev Maja den klantskallen busted med dricka, sjukt oskillat. Jag var välförtjänt av en semester efter allt slit, för att slutligen gå ut med 310 poäng, som jag kämpat både kämpat och glidit för att få. Så när jag kom hem var jag härligt brun och utvilad.
Sedan bar det av till Göteborg för att hälsa på min kära Emma och även familjen Ahlquist med gullis-Nora. Det blev en kort visit för att strax därpå åka ut och segla med Snö (vår segelbåt). Det var världens storm då så jag hoppade av på Möja och sov över hos Camilla en natt. De sista dagarna var jag bara hemma för jag hade bara varit hemma ungefär 4 dagar på hela lovet fram tills dess.
Den 18/8 började jag i en ny skola - Kungsholmens Gymnasium. Dagen var en nervkittlande upplevelse som var snudd på obehaglig och just då kände jag bara att jag ville till Camilla, Stina och tryggheten. Men klassen jag hamnade i klickade bra otroligt fort och samhörigheten kom bara sådär. Jag träffade massvis med nya kompisar bl.a Clara Bohman, Lovisa Hellichius, Madeleine Moor Larsson och Vera Carlbaum. Så terminen har bestått utav plugg, kompisar och fester mest hela tiden, och jag håller med vad ryktena säger, gymnasietiden är den bästa tiden i ens liv.
Jag hoppas ni är back on track med lite utav vad som händer numer i mitt liv. Detaljer om mina nyfunna vänner kommer komma upp lite nu och då som jag bloggar, antagligen vet de som läser det här redan allt detta men det känns bra att uppdatera för min egen skull.
Kisses, L.
Kommentarer
Trackback
