Pushing forward, refusing to stay where I am

Mitt knä behöver tränas upp. Läkningen har gått förvånansvärt fort. Jag kan ju redan gå, dock ser jag ut som en anka enligt Maddis. Det där långa inlägget vår vänta. Jag pallar inte. Imorgon, kanske..  Jag längtar efter att få träffa Clara, det blir först på fredag dessvärre. Jag vill träffa henne NU. Lollo är också saknad men henne träffar jag inte förrän söndag för att hon är i trysil nu. Bra tajming nu när just kommit hem!
Imorgon är det en tidig morgon. Crap.

Kisses, L.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0